Inspirerad av 50-taggarens djupa tankar om livet skall även jag skriva ner lite funderingar som jag har om den dagliga tillvaron.

Frågan som man kanske bör ställa sig är:

Vad är det som gör livet värt och leva?.

Håller här med 50-taggaren om att det är inte pengarna som är grejen trots att det underlättar.

Min teori är att människan är skapt för att uppleva saker och får man inte nya intryck/upplevelser så "dör ens själ".

Därmed inte sagt att alla är funtade som så men detta gäller i alla fall för mig.

Jag har ibland kommit på mig att vara otroligt avundsjuk på barnens upptäckarglädje då dom ser stora äventyr i för mig alldagliga saker.

Frågan som jag då ställer mig är varför jag inte kan se samma saker som de små liven?.

Svaret är ju ganska enkelt, erfarenhet (eller man kan säga som så att man har sett/gjort den saken 100tals gånger och därför är det inte spännande längre).

Då man som 40+ åring har varit med om en del så betyder det att "kickarna" är mer svårfångade vilket många gånger betyder att det kostar mer pengar.

Serverade här en affärside om nån känner sig manad.

Jag personligen försöker hålla "vanans makt" på avstånd genom att utsätta mig situationer som definitivt inte känns så bekväma för mig med andra ord så utmanar jag mig så ofta som tillfälle ges.

Enligt mig så är det just det okända som ger det där lilla extra som gör att livet är värt och leva.

Med andra ord...sluta fega.

/Zippo

Andra bloggar om: livet, tillfredställelse, mening, tankar, djupa, dunderingar, barn, upptäckarglädje